Maskrosor*

wp-9844wp-9828 wp-9839 wp-9855

Solrosor gör en alltid glad såhär på hösten. Vare sig de växer tätt på en äng eller på en hylla i blomaffären. Det roligaste är förstås att ta en promenad till närmaste solrosåker och plocka åt sig ett fång. Här nära oss växer solrosor på flera ängar som man får plocka av och sedan betala in en slant på ett konto. Mycket bra koncept.

*Laura kallar solrosorna envist för maskrosor

wp-9920 wp-9931 wp-9934

wp-9929

Buketten står nu på vardagsrumsbordet och piggar upp denna lite smågråa söndag. Jag gillar att titta på bilder från människors hem och fundera hur olika familjemedlemmar syns på bilderna även om de inte direkt själva är med på bilden.

Vad jag ser från ovanstående fyra bilder: här bor en familj som inte lever i ett sådär hemskt inredningsmässigt färgsprakande hem (men vars liv ändå kan vara både lyckligt och färgsprakande).  Mjukisdjuren på soffan berättar att det är en familj med flera barn i bästa lekåldern vars mjukisdjur och leksaker invaderar soffan titt som tätt (då inte soffdynorna använts som byggstenar i ett kojbygge). Den övervuxna halvdöda tomatplantan på fönsterbrädet berättar om en lite växt- och odlingstokig mor som desperat försöker få till stånd lite röda tomater på tomatplantan som räddats in från balkongen. (Fortsättning följer). Boken berättar om en nörd vars hobby för tillfället är att läsa makroekonomi. Nästa månad kan det vara astrofysik eller kodning, vem vet. Den beige fläcken bakom dynan med knapparna berättar att familjen har husdjur som försöker kamouflera in sig i inredningen för att få sova ifred. Lite sådant som gör en bild av ett rum till en bild av ett hem.


Auringonkukat tuovat iloa aina näin syksyllä. Sekä niityllä ja kukkakaupan hyllyllä. Hauskinta on tietenkin kävellä lähimmälle auringonkukkaniitylle ja poimia kimppu itselleen ihan itse. Täällä meidän lähellä kasvatetaan auringonkukkia useilla niityillä joilta voi itse käydä poimimassa. Kukista maksetaan hoitomaksu tilille. Erittäin hyvä konsepti.

Auringonkukkakimppu ilostuttaa nyt olohuoneen pöydällä harmaata sunnuntaita.

Tykkään katsoa kuvia ihmisten kodeista ja miettiä miten eri perheenjäsenet nähdään kuvista, vaikka eivät suoranaisesti itse ole kuvassa mukana.

Yllä olevista kuvista näkyy että perheen sisustus ei pursua värejä (mutta joiden elämä silti on sekä iloinen että värikäs). Pehmoeläimet sohvalla kertoo, että perheessä on useita lapsia parhaassa leikki-iässä joiden lelut valtaavat sohvan päivittäin (jos ei sohvatyynyt ole hävinneet rakennusaineeksi johonkin majaviritelmään). Ylikasvanut väsähtänyt tomaattiköynnös ikkunalaudalla kertoo hieman kasvi- ja viljelyhullusta äidistä, joka epätoivoisesti yrittää kasvattaa punaisia tomaatteja tomaattiköynnöksessä joka pelastettiin parvekkeelta. Kirja sohvapöydällä kertoo nörtistä jonka harrastus on parhaillaan lukea makrotaloustiedettä. Ensi kuussa voi olla sitten astrofysiikan tai koodauksen vuoro. Beige möykky napillisen harmaan tyynyn takana kertoo, että perheessä on lemmikkejä, jotka yrittävät naamioida itsensä osaksi sisustusta jotta saisivat nukkumarauhaa. Pieniä asioita, jotka tekevät huonekuvasta kuvan kodista.

*Laura väittää kivenkovaan auringonkukkia voikukiksi

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s