Om en DSW.

IMG_2384_FotorDet känns jätteskönt att just nu ha en lugnare månad på jobbfronten så att jag mera helhjärtat kan satsa på studierna istället! Så här sitter jag dagarna i ända vid mitt skrivbord och skissar och ritar. Skrivbordet är uppbyggt av en bordskiva som ligger på byrådelar som jag ärvt av min farfar. Han hade en del av sin enorma frimärkssamling i tiderna just i denna byrå, så den har stort känslovärde för mig. Stolen är däremot min julklapp för ett par år sedan och är en riktig klassiker,  Eames DSW, som synts i många många inredningsbloggar och inredningsreportage de senaste åren. Men kan ni säga om den är en äkta Eames eller är det en fejk? Har det ens nån betydelse?

Dethär med fejkversioner av kända designstolar har ökat kraftigt de senaste åren. I Finland är det förbjudet att tillverka dessa fejkstolar då upphovsrätten för en produkt gäller i 70 år efter designerns död. Samma gäller för de flesta andra europeiska länder. Undantaget är Storbritannien där upphovsrätten endast gäller i 25 år efter att produkten designats. Företag som säljer fejkstolar har därför registrerat sig i Storbritannien, där stolarna alltså är fullt lagliga. Detta har varit på tapeten nyligen då Storbritannien valt att ändra på lagen så att upphovsrätten för produkten även där skall gälla i 70 år efter designerns död. Inredningskretsar är dock besvikna att lagändringen träder i kraft först år 2020.

Det intressanta är att även om tullen i Finland släpper igenom dessa fejkstolar så är det frågan om förbjudna piratvaror i Finland. För den fria rörligheten av produkter inom EU tar inte bort upphovsrätten som gäller för produkten ifråga inom landet. Jag tolkar det som så att det är fullkomligt lagligt att köpa sig en fejkstol från ett företag som registrerats i Storbritannien, men att stolen blir olaglig då den kommer innanför Finlands gränser då den då bryter mot upphovslagen i Finland. Andra tolkar det kanske annorlunda.

Kanske inte så svårt att gissa att min Eames DSW är äkta och att jag inte vill äga fejkdesignprodukter vare sig det är olagligt, fullt lagligt eller inom en gråzon. Men varför väljer man att köpa en dyr designstol då man kan få nästan exakt samma möbel mycket billigare? Inte är ju äkthetsstämpeln ens nödvändigtvis en garanti för kvalitet?

Jag gör det bland annat för känslan. Känslan att ha suktat efter en viss stol, att ha sparat och väntat på stolen för att sedan äntligen äga den. Det är en känsla som bara ett annat inredningsfreak kan förstå. Jag har aldrig sagt att det är speciellt vettigt eller rationellt att sätta flera hundralappar på en stol då man lika gärna kan få en för nån tiolapp på närmaste loppis. Men tycker man det är värt det så kan man väl få unna sig det. Dessa stolar skaffar man ju ändå för att ha livet ut.

Men om man inte tycker att den äkta designstolen är värd sitt pris varför väljer man då att skaffa en fejkversion av samma stol då världen är full av snygga billigare stolar som inte strider mot upphovsrätten? Det förstår jag personligen inte riktigt. Fast kanske jag tänker väldigt elitistisk och gammalmodigt? Åtminstone vet jag att mitt sätt att vänta och spara till något jag verkligen vill ha är jätte omodernt. Nuförtiden skall vi ju ha allt direkt på momangen bums nu!

För jag personligen är hellre utan en stol om min plånbok inte tillåter att skaffa den. På samma sätt som jag inte skulle köpa en fejk Pradaväska eller en fejk Polarn och Pyret halare åt mina barn, bara för att jag kan få dem billigare. Nej, jag väljer helt enkelt ett billigare annat märke istället. Hur tänker ni?

Annonser

13 thoughts on “Om en DSW.

    • Damen jag köpte den av sade att den var det och jag hade ingen orsak att inte tro henne. Väskan finns dock inte längre hos mig då modellen inte kändes rätt, så jag sålde den vidare ganska strax efter att jag köpte den.

  1. Tack för ett bra inlägg! Jag kan inget annat än hålla med dig. Varför köpa kopior när man istället kan köpa en annan snygg billig stol? Jag har suttit på både äkta och fejk DSW, och ja det är skillnad i kvaliteten. Äkta alla gånger, eller så ingen alls. Hellre då en stol som liknar i formspråk men inte är en direkt kopia.

  2. Åh så bra du sätter det i ord! Det många inte tänker på är att designern kan ha satt massvist med timmar bakom en produkt (research, planering, skisser, passande material, konstruktion, ritningar, prototyper etc. etc.), och priset är ofta också utgående från just det. En kopia har i sin tur tagit en genväg och sluppit massvist med förarbete genom att ta design, konstruktion och materialval av någon annan – självklart kopian är billigare! Hurra för äkta och personer som uppskattar äkta! Hälsar en utbildad möbelformgivare 🙂

    • Roligt med en kommentar av en riktig formgivare! Tack! Dethär med genvägar kanske inte alla tänker på och faktist inte bryr sig om men det passar bra in i nutidens tankesätt att man skall få allt på momangen. Sorgligt nog!

  3. Jag vet inte, för det första tycker jag att över 70 års skydd är lite att ta i. Och för det andra kan kvaliteten vara precis lika bra på de icke-licensierade, skillnaden är bara att de har ett rimligare pris – för även ”originalen” kan vara tillverkade i Kina, det är liksom ingen kvalitetsgaranti.

    Visste du förresten att Vitra i Europa och Herman Miller i USA har licens att tillverka Eames stolar, men att de tyvärr har valt att maskintillverka dem i billig polypropylen? Jämför då med tex DesignersRevolt som har valt att använda originalmaterialet, glasfiber, såsom de ursprungligen gjordes. Vilken är då kopia och vilken original tycker du?

    • Roligt med lång kommentar! Tack! Jag tycker nog också att 70 års skydd är långt, men då borde man istället försöka påverka skyddet laglig väg och inte bara kringgå det och köpa kopior. Det som förvånar mig är många har en som positiv inställning till kopiorna medan jag tycker att bejaka piratism aldrig kan vara bra. Inte i nån branch. Var är moralen och respekten för licenser och designen? Absolut kan icke-licenserade produkter vara exakt samma kvalitet som licenserade (eller varför inte tillochmed bättre?). Till exempel just denna DSW skulle enligt mig kunna vara ett bra exempel där kvaliteten är den samma på både äkta och kopior, medan andra stolar, som exempelvis eames fåtölj i faner är mycket mer komplicerad att tillverka. Jag vet inte exakt, har troligtvis aldrig suttit på en kopia. Det jag inte förstår är varför folk vågar ta risken och beställa en kopia från en nätbutik som enligt recensioner inte levererat varan. Med licenserade tillverkare finns inte de riskerna på samma sätt.
      Dethär med designklassiker är en jättekinkig fråga, för nog känns det som om de licenserade produkterna är väl dyra. Men vill man ha premium får man vara beredd att betala. Eller vänta på reor. Det gäller ju allt. Vissa tycker att det är värt det medan andra rullar med ögonen.
      Jag läste om dethär med plast/glasfiber då jag var på väg att skaffa min DSW för jag tänkte ursprungligen att jag ville ha en i glasfiber. Orsaken till bytet från glasfiber till polypropen gjordes enligt tillverkarna främst av miljöskäl (åtminstone var det den officiella orsaken, men månne inte pengar hade en hel del med saken också). Jag provsatt en gammal DSW och konstaterade att jag nog hellre ville ha en ny i plast, för den var bekvämare då den var böjligare. Jag sökte ju ändå först och främst en stol som jag kan sitta bekvämt i många timmar per dag, inte en designklenod. Jag tycker att man nog måste kunna göra ändringar från ursprungsidén om det gör produkten bättre ( i detta fall miljövänligare) då utvecklingen inom materialvärlden går framåt. Det ändrar inte på äktheten, tycker jag. Går man in lite djupare på originalitet så kanske man kan konstatera att alla nytillverkade stolar med eller utan licens är kopior på den ursprungliga och att original ändats är den första serien stolar som tillverkats (jämför 1. upplagan på böcker). På samma sätt kan man kanske argumentera om Iittalas alla Aaltovasmodeller är äkta eller inte då Iittala kommit ut med många storlekar som Alvar Aalto inte designat. Eller hur är det med alla jeans som numera tillverkas på lite annorlunda sätt än de ursprungliga? Äkthet kommer från licens och är en respektfråga mot en annans arbete. Dethär blev lite för långt och flummigt, men min poäng är alltså inte att jag tror att kopiorna i sig är sämre stolar utan att det känns moraliskt fel för mig att skaffa fejk.

  4. Ping: Något läsvärt i bloggdammen | fina Christina

  5. Alltså om jag skulle vilja ha en möbel för att den bara är snygg så skulle jag nog kunna ha en kopia. Men om jag drömt om en viss klassiker länge så är det ju den äkta varan man vill ha! Kopian ersätter inte drömmen…. Men jag är kanske inte lika anti som du?! Fast då kanske jag väljer en kopia från ett lagligt ställe istället, en modell som bara liknar originalet liksom. Men ibland känner jag nog att det är lite idiotiskt att betala massvis med hundratals euro bara för en viss design!

    • Om man drömt om något specifikt kan det lätt bli att man tar ”genvägen till lyckan” och väljer en kopia. Vilket i sin tur kan leda till besvikelse. Klart att det egentligen är ren idioti att betala massor bara för en viss design, men vi människor är inte rationella. Man gör det ändå om man känner att det är värt det för just en själv. För vissa gäller det stolar och för andra kanske bilar eller jeans eller barnvagnar;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s