Mod.

Brukar ni titta på Anne och Hannah på måndagkvällar? Det brukar jag, och jag tycker att höstens alla avsnitt varit extra gripande och bra och verkligen gett lite perspektiv. Men kvällens avsnitt var ändå något extra för mig. För den ena gästen var programledaren Eva Kela och hon talade om sitt ångestsyndrom. Hon satt där och talade med Anne och Hannah och det kändes som om hon talade om mig och hur det känns för mig ibland. Jag skrev ju lite om det här tidigare. Det kändes jätteskönt att höra att det finns andra med liknande känslor (klart man VET att man inte är ensam, men ändå). Kanske jag också så småningom kan börja tala mera om allt detdär mindre roliga som vi alla har en beskärd del av i våra liv. Jag skulle tala om ätstörningar, om självhat, om burnout, om depression, om arbetsplatsmobbning, om rädsla. Bland annat. Om jag vågade. Jag är inte riktigt där ännu, men kanske 2014 blir ett modigare år.

Annonser

6 thoughts on “Mod.

  1. Håller med tidigare kommenterare! En orsak till att jag tycker om din blogg är att det märks att det finns också lite mörkare stråk bakom de ljusa inläggen. Det märks i ditt sätt att resonera kring saker och ting, det blir inte svartvitt och det uppskattar jag!

    • Tack! Det jag lärt mig i mitt lilla liv är nog just det att ingenting är bara svartvitt (utom en snygg inredning kanske.;)…) och att vi är alla olika, med olika behov, bördor, utgångspunkter osv osv!

  2. Håller med om att höstens Anne & Hannah varit extra gripande.
    Blir så glad av att din bloggpaus blev kort; jag gillar din blogg skarpt!

    Ha en riktigt skön väntan på julen!

  3. Om du skriver, när du är redo och om du vill, läser jag gärna. För visst, man vet att man inte är den enda, men jag känner mig alltid lite mera normal när någon annan berättar. Och så tror jag att varje gång man talar om saker blir de mindre tabu och jag tror att vi mår bra av att veta att det finns psykisk ohälsa närmare än vi tror.

    • Tack för din kommentar, du har nog helt rätt i det du skriver! Eva Kela sa i programmet på måndagen att en människa samtidigt kan vara både frisk och sjuk (jag tror du förstår vad som menas med det), men att det är just det som är svårt för omgivningen att förstå! Man kan samtidigt träffa vänner och ärligt ha det jättebra och roligt och ändå må dåligt. Precis samtidigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s