Från egen trädgård (åtminstone nästan).

Idag blev det spenat-örtpasta med ingredienser från vårt eget trädgårdsland. Om man överdriver lite, så att säga.

Jag har spenat och en del örter växande i krukor och en svart plastbalja och idag blev det pastasås av skörden. Jag är lite rädd att när vi kommer tillbaka från Österbottensemestern så finns det bara ett par stackars torra kvistar kvar. Jag sörjer lite redan om våra minitomater och jordgubbar (amplar båda två) går samma öde till mötes.

Nåjo, det blev i alla fall en supergod sås av skörden. Ok, jag hackade i lite lök också. Och fyllde på med fryst spenat. Och hällde i grädde. Och tillsatte till sist lite räkor också. Så det blev nog lite som soppa på en spik istället. Men persiljan, timjamen och basilikan (samt en liten del av spenaten) kom ju i alla från egen skörd. Nej, jag har inte sått dem ens från frön utan de där tog jag genvägen och använde färdiga små plantor från plantagen. Hellre en liten ”fuskskörd” än ingen skörd alls var mottot för odlingen i år.

Bunkarna skaffade jag för en tid sedan till köket. Det är klassiska Margretheskålar från Rosti, som designades redan 1950 (tydligen mitt favoritårtionde i lite allt möjligt). Många har prisat dem och jag förstår varför. De är stabilare än vanliga degbunkar. De är lite tyngre och har en gummiring i botten så att de inte glider på köksbänken. Man kan röra om i smeten med en hand utan att behöva hålla i skålen. helt praktiskt då den andra armen ofta är upptagen av en baby.

Annonser

2 thoughts on “Från egen trädgård (åtminstone nästan).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s