Perhepeti.

Dethär med perhepeti, dvs att babyn sover tillsammans med föräldrarna i samma säng, var något som jag absolut inte kunde tänka mig att skulle vara något för mig då jag var gravid med mitt första barn. Barnet skulle ju bli krossat under min kropp och jag skulle absolut inte kunna sova, tänkte jag. Nå, det blev nu sen så att Leia sov sin första natt i egen säng när hon var 7 månader, om jag minns rätt, så dethär med perhepeti var tydligen rätt lösning för oss i alla fall. Praktiskt och mysigt, tycker jag, men i något skede börjar nätterna bli som bilden här under. Allt har sina sidor.

http://www.howtobeadad.com/

Annonser

8 thoughts on “Perhepeti.

  1. Vi har nu varje natt nåt barn i vår säng, oftast två av dem. Som tur köpte vi en 180 cm säng när första var 1 år. Men jag har aldrig upplevt snöänglar eller jazzhänder och det måste nog vara för att jag sover så djupt. Jag vaknar när barnen har nöd (vi sover ändå alla i samma rum) men annars sover jag bara. När min mamma nångång sovit med vår äldsta har hon sagt att han bara tvinnar på och hon inte alls kan sova, men jag märker nog inget sånt. Är glad över mina sovkunskaper. Fast ändå är det nog skönt då två-åringen ibland sover hela natten i egen säng och vi bara har en 8 månaders med oss.

  2. donkey Kong med 2 barn, jep. Vi skaffade en 180cm bred säng o det var tur det. Vi har 2 så otroligt långarmade barn…

  3. En månad innan jag blev gravid med fyran så köpte vi en 180 cm bred säng. För vi visste att vi nog aldrig kommer att få ha en säng helt för oss själva. 😉 Alla de äldre barnen hade nattvandrat. Och minstingen som nu är 3 år gammal vill också han ha mamma nära sig när han sover. De andra barnen förpassade vi helt till sina egna rum när en ny bebis anlände, vilket alltid råkade infinna sig när den näst yngsta var omkring sex år gammal. Vet inte vad vi ska hitta på för att bryta 3-åringens sovvanor sen. För nån till bebis blir det INTE om tre år. Det räcker med att vi hittills har haft småbarn i huset under 23 år… och den tiden är inte över på länge ännu.

    Jag tycker annars att samsovning är mysigt och barnen har aldrig stört oss utan legat helt fint mitt i sängen. Så inga snöänglar hos oss. 🙂

    • Har ni bundit fast händer och fötter på era barn till natten så att de inte rört på sig, eller? 😉 Jag tror inte att ni kommer att få problem med att flytta minstingen till eget rum i något skede, det sker säkert naturligt senast då han vill ha en kompis över natten eller vill fara på sitt första läger och tycker att det blir pinsamt att dra med mamma överallt;) Om inte, har ni väl inget val än att ändå skaffa en till unge 😉

  4. Känner så igen det där! Här har vi fnissat av igenkänning tillsammans med mannen, speciellt mycket åt ”snöänglar”, ”H” och ”Jazzhänderna” 🙂 ”Boobytrapp” e också bra 😀

    • Jag vet, MYCKET hög igenkänningsfaktor, speciellt snöängeln! Ändå tror jag att sannolikheten är mycket stor att vi än en gång är där om ett halvår eller så, man lär sig nog aldrig 😉 Jag måst ännu poängtera att under Leias tid sov vi i en 120 cm bred säng, medan vi med Tilda åtminstone blivit snäppet vettigare och skaffat en 160 cm säng…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s