Parkbarn.

I den eviga diskussionen om dagis?klubb?hemma-med-barnen? har jag en ganska stark åsikt. Min åsikt är att varje familj bör göra vad som är bäst för familjen, inga familjesituationer kan eller bör jämföras och ingen utomstående vet bättre vad som är lämpligast för just den enskilda familjen, vare sig det är att föra barnet till dagis i 4 mån ålder, eller att låta barnet vara hemma tills det flyttar hemifrån.

Nu är jag glad för vi har ett system som fungerar för oss i vår familj. Leia har lekt i parken hos en parktant nån gång i veckan sen hon var lite på 1,5 år. Allt har gått super från början, hon har massor av viktiga kompisar och en endaste gång har hon gråtit där. Det var i höst när hon snavade på en kärra och slog sig så läppen började blöda. Det är enda gången. Jag har haft i tankarna att Tilda också skulle få börja där, så vi har varit där och lekt hela hösten, så att hon känner alla barn och parktanten. De flesta gånger har hon börjat kinkas då vi farit därifrån, utan Leia, för hon skulle ha velat stanna där och leka istället.

Nu har Tilda varit där i två dagar tillsammans med Leia, utan mig. Första dagen i 30 min, idag redan i närmare en timme. När jag säger att jag skall fara iväg nu vinkar hon och säger ”hejjej!” och då jag kommer tillbaka ropar hon glatt ”mamma!”  (Leia brukar inte notera mig, för hon är mitt inne i nån viktig lek). Allt har gått jättebra utan gråt eller ett ledsamt barn, och ändå känner jag mig lite dålig som mamma. För Tilda är ju bara 1,5 år och jag skulle ju egentligen inte behöva föra henne dit, det jag tänkte göra under tiden är främst att vila själv (och sköta en bebis om några månader). Antagligen är det för jag delvis då känner att jag ”misslyckats” än en gång som den supermamma jag aldrig ens strävat efter att vara.

Helt irrationellt.

För vilket alternativ är egentligen bättre helt objektivt sätt för barnet?

a) jag för en glad liten flicka till parken där hon får leka i den friska luften med sin storasyster och andra barn. När hon kommer hem är hon hungrig och äter som en varg för att sedan vara trött och sova i 1,5h.

eller

b) jag och lillflickan för storasyster till parken. Lillflickan blir ledsen när hon måste komma hem med mamma. Lillflickan kläs av alla ytterläder och är hemma med mamma i 1 timme. Lillflickan kläs på alla ytterkläder igen och somnar i bilen på väg till parken. Sover 5 min. Lillflickan äter sämre och vägrar sova mer den dagen. 5 min sömn på dagen för en som egentligen behöver 1-1,5h.

Håhhåjjaa. Nu känns det redan lite bättre. Mitt problem är nog egentligen att jag inte riktigt vill acceptera att vår baby (eller lilla flicka med babyfejset) också håller på att bli stor. Vilken tur att leveransen av en ny baby redan är igång.

Annonser

10 thoughts on “Parkbarn.

  1. Jag tycker också du är en supermamma, för det låter ju som en superpark och ett bra system du hittat,vad fint att båda flickorna trivs så bra där! Vi kämpar med gråtig start på dagisträning och det känns ju inget vidare, även om det inte var nån större överraskning direkt. Jag tänker att så länge man ändå känner att man lämnat sitt barn på ett tryggt och trevligt ställe, så ska det väl gå vägen. Men att ens egen separationsångest ändå kan vara så stark var jag nog inte riktig beredd på :)!

    • Vet du, det bästa är att alla säger att dagisstarten är mycket mycket värre för föräldrarna än för själva barnet. Det blir nog riktigt bra snart, får du se!

  2. NU ser jag också det, att hon liknar sin morbror 🙂
    Du är ju en supermamma! Kom ihåg vad du själv skrev, mår mamma bra, mår alla bra!
    Sen kan det iofs ibland vara svårt att acceptera att dom mår bra (bättre ibland) av nånting som någon annan gör för/med dom. Men alla hittar sin tidsfördelning, nu är det ju inte så att T är i parken mer än hemma, så jag tror nog att det viktigaste för henne än så länge är hemma. Sen kanske hon också blir glad av att hennes mamma vill att hon upplever roliga saker ensam (utan mamma).

    • Du har absolut rätt, det vet du, och det vet jag ju också! Men varför skall det vara så svårt (i början)? Fast om jag är helt ärlig så tror jag att mina tankar gått över redan nästa vecka och den enda känslan jag har kvar är njutning av en stunds tystnad! Du är också en supermamma!

  3. Äsch! Du är ju visst en supermamma! En supermamma är en sån mamma som ser till att både hon själv och hennes barn har det så bra som möjligt. Och det gör du ju. Så det så!

  4. Det håller jag så med om. Alla gör som dom tycker är bäst och ingen annan kan väl komma och kritisera det valet. Eller kan, det kan väl alla. Men har dom rätt till det och varför skulle den andras beslut vara någo bättre?. Alla familjer fungerar på olika sätt bäst. Hoppas du får vila dig så mycket du behöver, för det om något är viktigt för att orka. Sömn gör allt så mycket enklare hos oss.

    • Det sorgliga i denhär diskussionen tycker jag att är att man glömmer bort att ta i beaktande de sociala omständigheterna. Vissa har mor- och farföräldrar bakom knuten, medan andra inte har det. Vissa föräldrar är ensamstående, vissa är i praktiken mycket ensam med barnen då den andra föräldern jobbar superlånga dagar hemifrån medan andra har båda föräldrarna mycket hemma. Alla barn är olika (krävande) och alla föräldrar är olika. Osv osv.

  5. Hipp hurra för den kommentaren! Vad fint att Tilda trivs i parken, låter som ett bra beslut att hon fått börja där, alternativ a är nog definitivt det bättre! Tilda ser så stor ut på bilden, jag tycker hon liknar dig 🙂

    • Jo, jag tycker också att Tilda liknar mer mig än Leia, vi har lite samma ansiktsform och profil. Mest liknar hon nog sin morbror då han var liten. Jag är superstolt över Tilda. Det började ett par andra små i parken också nu efter nyår och de har gråtit en del, så jag var lite rädd att det skulle smitta av sig. Men nej, Tilda har inte tid för det, hon ska leka med stora barnen (som konstigt nog snällt låter henne hänga med)!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s